Avdragsgilla räntor i Sverige - vilka räntor kan du dra av?

Vad innebär avdragsgilla räntor?

Avdragsgilla räntor innebär att du som privatperson kan dra av dina räntekostnader i deklarationen, vilket i praktiken sänker din skatt. Avdraget fungerar som en skattereduktion på kapitalunderskott. Om dina ränteutgifter överstiger dina kapitalinkomster får du dra av 30 % av underskottet upp till 100 000 kr, och 21 % på den del som överstiger 100 000 kr.

Det innebär att dina lån i praktiken blir billigare än vad det kan verka vid en första anblick. Har du till exempel betalat 60 000 kr i bolåneränta under ett år och inte har några kapitalinkomster, får du tillbaka 18 000 kr via din deklaration.

Reglerna för ränteavdrag i Sverige ändrades dock kraftigt under 2025 och 2026. Numera gäller avdragsrätten enbart för räntor på lån med säkerhet, som bolån och billån. Räntor på lån utan säkerhet, exempelvis privatlån och blancolån, är inte längre avdragsgilla.

Vilka räntor är avdragsgilla?

Inte alla räntor ger rätt till avdrag. Hur fungerar ränteavdrag egentligen? Skatteverket skiljer numera tydligt mellan lån med säkerhet och lån utan säkerhet. Här är en översikt över vad som gäller i 2026.

Så räknar du ut ditt ränteavdrag

Ränteavdraget baseras på ditt kapitalunderskott, alltså skillnaden mellan dina kapitalinkomster och kapitalutgifter. Så här fungerar beräkningen:

Exempel: Ränteavdrag bolån

Säg att du har ett bolån på 3 000 000 kr med 3 % ränta. Under ett år betalar du 90 000 kr i ränta. Du har inga kapitalinkomster.

Ditt kapitalunderskott blir 90 000 kr. Eftersom beloppet är under 100 000 kr får du 30 % i skattereduktion:

90 000 kr x 0,30 = 27 000 kr tillbaka

Din faktiska räntekostnad efter avdraget blir alltså 63 000 kr istället för 90 000 kr. Det motsvarar en effektiv ränta på cirka 2,1 % istället för 3 %.

Exempel: Ränteavdrag vid höga räntekostnader

Om du har ett större bolån och betalar 150 000 kr i ränta under ett år ser beräkningen annorlunda ut:

Din faktiska räntekostnad blir 109 500 kr istället för 150 000 kr. I det här fallet sparar du alltså 27 % av räntekostnaden totalt.

Nya regler från 2025 och 2026 - vad ändrades?

Före 2025 kunde du göra ränteavdrag på i princip alla typer av lån, inklusive privatlån, blancolån och kreditkort. Ränteavdrag privatlån och ränteavdrag blancolån var lika självklara som ränteavdrag bolån. Riksdagen beslutade dock att fasa ut detta:

Syftet med förändringen var att minska hushållens skuldsättning och göra konsumtionslån mindre attraktiva. Ränteavdraget för bolån och andra lån med säkerhet påverkas inte.

Ränteavdrag i deklarationen - så gör du

I de flesta fall behöver du inte göra något själv för att få ditt ränteavdrag. Skatteverket får uppgifterna direkt från banker och kreditgivare. I din deklaration hittar du ränteavdrag Skatteverket har registrerat under:

Kontrollera alltid att beloppen stämmer. Om du har skulder hos inkassobolag kan det hända att de inte rapporterar ränteutgifterna automatiskt. Kontakta i så fall inkassobolaget och be om en sammanställning.

Jämkning - få ränteavdraget varje månad

Istället för att vänta till deklarationen kan du ansöka om jämkning hos Skatteverket. Det innebär att din arbetsgivare drar mindre skatt varje månad, så att du i praktiken får ränteavdraget utspritt över hela året.

Det är särskilt fördelaktigt om du har höga bolåneräntor och vill frigöra mer pengar varje månad. Du ansöker om jämkning via Skatteverkets e-tjänst eller blankett SKV 4302.

Ränteavdrag vid samägda lån

Om du äger en bostad tillsammans med någon och delar på bolånet, delas ränteavdraget normalt lika (50/50). Vill ni fördela avdraget annorlunda behöver ni meddela er bank i förväg.

Det finns situationer där det kan vara fördelaktigt att fördela avdraget ojämnt. Till exempel om en av er har hög kapitalinkomst och den andra har låg inkomst. Prata med er bank om vilka alternativ som finns.