Skuldkvot: räkna ut din skuldkvot

Vad räknar kalkylatorn ut?

Din skuldkvot visar hur stora dina samlade skulder är i förhållande till din bruttoinkomst för ett helt år. Kalkylatorn ovan tar dina lån och din årsinkomst före skatt och räknar fram kvoten både som en multipel (till exempel 4,4 gånger inkomsten) och i procent (440 %). Du får också en nivå (låg, måttlig eller hög) och en uppdelning som visar hur tungt varje skuld väger. Måttet kallas skuldkvot i Sverige och fungerar likadant som gjeldsgrad i Norge och gældsfaktor i Danmark.

Så räknas skuldkvoten ut

Formeln är enkel: dela dina samlade skulder med din bruttoinkomst per år. Svaret är din skuldkvot, som multipel eller i procent.

Tänk dig att du tjänar 500 000 kr per år före skatt. Du har ett bolån på 2 000 000 kr, bil- och privatlån på 150 000 kr och en kreditkortsskuld på 50 000 kr. Tillsammans blir det 2 200 000 kr i skulder.

Räkna 2 200 000 / 500 000 = 4,4. Dina skulder motsvarar 4,4 gånger årsinkomsten, vilket är samma sak som 440 %. I uppdelningen ser du att bolånet ensamt står för 4,0 av de 4,4. Resten kommer från bil-, privat- och kortskulden.

Vad är en bra skuldkvot?

Det finns inget enda rätt svar, eftersom det beror på din inkomst, dina utgifter och vilken ränta du betalar. Som tumregel brukar en skuldkvot under 3 gånger inkomsten räknas som bekväm. Många bostadsägare ligger mellan 3 och 4,5 gånger, vilket är vanligt när man har bolån. Stiger kvoten över 4,5 gånger blir skulden känsligare om räntan går upp, och utrymmet att låna mer krymper.

Skuldkvot och bolån

När du ansöker om bolån väger banken in din skuldkvot, alltså hur stora lånen är jämfört med din bruttoårsinkomst. I Sverige finns ett skärpt amorteringskrav: överstiger ditt samlade bolån 4,5 gånger din bruttoårsinkomst ska du amortera ytterligare 1 % av lånet per år, utöver det krav som följer av belåningsgraden. En hög skuldkvot kan därför ge högre månadskostnad och att banken beviljar ett mindre lån. Exakta regler kan ändras och tolkas av din bank, så stäm av din situation med långivaren eller läs på hos Finansinspektionen.

Skuldkvot eller belåningsgrad?

De två måtten blandas lätt ihop, men de mäter olika saker. Skuldkvot sätter dina samlade skulder i förhållande till din årsinkomst. Belåningsgrad sätter bolånet i förhållande till bostadens värde, till exempel ger ett lån på 2 000 000 kr på en bostad värd 2 500 000 kr en belåningsgrad på 80 %. Banken använder båda när den prövar ett bolån, så det räcker inte att hålla koll på bara det ena.